Jag är en 33 årig småbarnspappa som till vardags doktorerar i historia vid Lunds universitet. Likt många andra flyttade jag till Lund för att studera. I mitt fall för att uppfylla en dröm om att forska i historia. Jag blev fort förälskad i Lunds atmosfär, kultur och kombination av närhet till både natur och nöjen. Nu kan jag inte tänka mig att flytta härifrån. 

Att genom politiken få möjlighet att vara med och utveckla Lunds kommun för framtiden känns som ett fint sätt att få ge tillbaka lite av allt som Lund har gett mig. Lunds kommun har fantastiska utvecklingsmöjligheter men också många viktiga värden som över lång tid formats av platsen och människorna som bott här. Med det följer ett ansvar för att inte bara bejaka alla möjligheter utan också förvalta och ta tillvara på det som gör Lund till Lund. 

Min utgångspunkt är Lundabornas vardag. Politiken varken kan eller ska sköta allt i människors liv. Däremot ska man kunna förvänta sig att kommunens verksamheter är välskötta och serviceinriktade och att ekonomin är i ordning så inte medborgarna överbeskattas. 

När experterna och forskarna i Lunds effektiviseringspolitiska råd utvärderade Lunds ekonomi och verksamheter fann de att kommunen varje år slösar bort uppemot en halv miljard kronor jämfört med motsvarande kommuner. Eller som de själva beskrev det – en genomsnittlig kvalitet till mycket höga kostnader. Priset som Lundaborna betalar för detta slöseri är en av Skånes högsta kommunala skatter. Klart över alla våra grannkommuner. Samtidigt har välfärden år efter år, oavsett styre, ställts inför generella besparingar som inte adresserar de faktiska problemen. Det behöver bli ändring på detta. 

Mitt är kort och handfast att sätta stopp för slöseriet, låta Lundaborna behålla mer av sin intjänade pengar, prioritera tryggheten och föra en stadsbyggnadspolitik som både bejakar kommunens värden och dess utvecklingsmöjligheter. Det är långt ifrån ett löfte om allt. Men det är ett löfte om att värna det som är grunden för att allt annat ska fungera.